Som en här av hunner drar Livia omkring i den byggdammiga lägenheten. Dagens räddning blir Öppna Förskolan. Där finns alltid något barn som är jobbigare. Där sitter Livia som ett tänt ljus och klappar händerna på sångsamlingen. Där äter hon som en liten duktig häst. Och där finns ju de gamla kompisarna Emelie, Nils (a k a 'Nisse med pussen'), Amanda och Agnes. Samt, icke att förglömma, deras mammor - utan vilka jag skulle blivit tokig för länge sen. Heja mammagrupper!
En ny känsla har smugit sig på mig på sistone; en känsla som nog betyder att det är dags för Livia att börja dagis snart: Vissa stunder under dagen tänker jag "Nä, om det här (= föräldraledigheten just nu) hade varit ett jobb hade jag A. sjukskrivit mig B. sagt upp mig C. begärt fet löneförhöjning". Flickebarnet är ju understimulerat. Jag menar, hur kul är en trött, gammal mamma jämfört med 15 presumtiva lattjolajbankompisar i ett kuddrum? Så i horisonten hägrar ...
26 mars!
Jag tror att hon kommer älska det.
-----------------------------------------------------
Förövrigt anser jag att TÅRTA är ett av svenska språkets trevligaste ord. Även avledningar såsom tårtspade, tårtkalas, tårtfat är vackravackravackra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Självklart kommer hon älska det! De flesta barn verkar tycka det är kul att vara med andra barn. Livia är ju såpass stor nu också att hon kan kommunicera med sin omgivning och då är det väl strålande att ha fler i sin omgivning än "bara" mamma...! ;-)
Du kommer förmpdligen också att älska det...
And then you can start to paint. Not work. Paint. Och sen en husfru... I´s coming together!
It´s coming together ska det vara. Rätt ska vara rätt. Inte slira på kommentarerna i dag inte. Jag roar mig friskt för mig själv på din blogg...
Jag gillar inte ens tårta, men håller med om att det är ett mycket charmigt ord!
Skicka en kommentar