Natten gick och småningom kom tiden för att åka och ta bort Livias hjärtslagsdosa. Om man frågar henne själv har sjukvården nu förbrukat förtroendekapital för lååång tid framåt. Fastguckade klisterlappar skulle tas bort och hon klamrade sig fast vid sin pappa som en vettskrämd apunge ... Och jag var inte där!
Jag var någonannanstans. För att det var bestämt sen länge - och för att jag utan att veta om det gått och behövt just detta ... i evigheter. Tack söta H för initiativet! Lunch, ångbastu (med eucalyptus - och något annat ... botox i ångform?), simtur i varma poolen. Och hela tiden: småprat. Sedan 80 minuters exklusiv spa-massage. Det finns ett ord: divine. Efteråt ett glas bubbel hemma i mitt vardagsrum. Det finns ännu ett ord: välbefinnande. Kroppen är alldeles mjuk och varm och doftar av goda oljor, och bubblet gör sitt. Nu har H farit vidare till sitt julbord och jag hoppas hon mår lika bra som jag!
Nu ska jag ägna några timmar åt att gnossa Livia i halsgropen.
Trevlig helg, min kära läsare. Vissa av er kommer jag träffa innan måndag! Puss!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Å vad det låter härligt! Både att Livia blivit av med den "hemska dosan". Och att du verkligen fått några livsnjutartimmar!!! :-) Avundsjuk... ;-)
Gnossa låter skönt men jag vet inte alls vad det betyder?!
Saltis: Ja visst är det skönt. Dosfri och med en dos livsnjutning!
Alvas pappa: Hej! Gnossa ... vad betyder det ... En kramgnugg med näsan kanske? Om det gjorde det hela tydligare? :-)
Avundsjukan gör sig påmind... här går man i förorten... ut o går med hunden i piskande regn, det är lite "peeling", men långt ifrån häääärliga Sturebadet.
Hej! Jag har aldrig varit här förr, men jag har svårt att låta bli att lämna ett litet hej efter mig innan jag går.
En skön första advent till er. Gnossa på... : )
Hej Muffin! Både motion och regnpeeling - inte illa! Men nästa gång är det du som följer med till Sturebadet! Jag vill tillbaka snart.
Skatan! Hej! Välkommen!
Skicka en kommentar