Jag har förebådat, grunnat och väntat - men inga fler mysterier verkar dyka upp inför mitt julfirande. Pappstjärnan hänger på sned - som den alltid gjort - men lyser fint ändå. Flugsvamparna lyser rött och vackert i mossan i adventsstaken - men på söndag är det sista advent så sen är det ajöss med den i alla fall.
Den här julen verkar bli märkligt smärt- och stressfri. Julklappar syskon och syskonbarn emellan är bortrationaliserade. Vi firar julen borta (fast tar med oss lite smått & gott) och -kanske framför allt - J har tagit semester för att julmysa/julfixa med oss.
OCH jag har släppt på Christmas Nazi-tendenserna. Adventsljusstakens ljus måste INTE längre brinna i en perfekt tripp-trapp-trull-formation. Numera får man tända ljusen även till vardags. Granen (förlåt - herr Granlund, menar jag) får rentav ha lite dagisproducerat pynt bland köpeglittret. Julklapparna behöver INTE ligga i en antik tvättkorg under herr Granlunds kjolar (utan kan kanske ligga lite utspridda därunder). Men papperskruset på skinkgaffelskaftet kommer jag inte släppa i första taget. Det är min sista bastion.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar