Det har inkommit ett nytt klagomål. På gårdagens inlägg om klagomålet nr 1. För er som inte orkar öppna kommentarsfältet i förra inlägget:
"Fel adverb (du som säger att du alltid väljer rätt ord). Jag sade inte ARGSINT att du såg jätteplastikopererad ut på bilden. Möjligen SKARPSYNT. Efter 13 års positiva erfarenheter av dig vet jag ju hur du ser ut - det vill säga väldigt snygg, men inte som på bilden. Alls. Men du får givetvis välja vilken bild du vill. För övrigt gillar jag bara hur "sillisar" SER UT, inte hur de känns. /Förorättad M.EHR."
Mitt svar:
"Mina öron hörde nog en viss hätskhet i ditt uttalande, M.EHR. Kanske var det också skarpsynt det du sa. Men NU kan jag ju inte byta bild på ett tag - även om jag skulle vilja! :-)
Jag vet inte om du kan kalla dig förorättad. Kanske lite grann missförstådd. Eller raljerad med? Men du vet att jag gillar dig skarpt, hur argsint jag än tror att du är!
Vi kanske ska luncha allihop: anonyma Karin, anonyma M.EHR och Ankie! För att riktigt grotta ner oss i detta med utseendefixering/yttrandefrihet/konstnärlig immunitet eller vad vi nu pratar om!"
Jag gillar honom, delvis för att han är så välformulerad. Faktiskt den mest välformulerade jag känner. Och en litenliten debatt - det gillar jag. Som sagt var devisen: Alltid roar det någon!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hellre en liten debatt än kontinuerligt gullande av typen "Kämpa på", "Du har helt rätt", "Stå på dig" och annat trist som tyvärr är alltför vanligt förekommande i bloggvärlden (utifrån mitt visserligen ganska begränsade perspektiv).
Hälsn LOYL
Jag håller definitivt med LOYLs kommentar, och ser förresten med spänning fram emot en lunch med den välformulerade M.EHR (och har för övrigt äntligen fattat vad sillisar är för något.. Karin
Ah, en sån uppfriskande blogg! Jag vill med emfas instämma i LOYL:s inlägg. Har länge undrat om det är en "tjejgrej" att ösa in enbart den typen av patologiskt ointressant och meningslös "peptalk". Det kan säkert behövas ibland, men vissa levererar ju bara sånt. Och då förvandlas det, enligt mitt (lätt argsinta) sätt att se det, till ren dynga. Lyckligtvis tycker jag att den här bloggen med kommentarer verkar vara förskonad från denna digitala gödsling. Högt i tak, ris och ros och ärliga åsikter - annars får det vara! M.EHR.
Skicka en kommentar