Vi har en amerikansk kryssningsturist hemma. Det är Livia. För att överhuvudtaget få i sig tillräcklig mängd mat kräver hon avancerad underhållning vid matbordet. Jag lackar ur. Hennes far däremot har en ängels (eller kanske en kryssningsvärds) tålamod och matar henne glatt samtidigt som han har färgglada metallmuggar uppträdda på öron och näsa, han sjunger och skramlar med nappar och ankor i nämnda muggar. Ibland sitter de med varsin bok uppslagen på huvudet också ... Och Livia äter. Så länge underhållningen pågår. I lönndom funderar jag och Virvelvinden på att flytta in en tv med video i köket och låta den roa henne. Om hon går på den lätta. Misstänker att vi inte får lika mycket dricks som pappa dock.
onsdag, oktober 31, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hahaha!!! Kan du inte ta ett kort!!!!???? Det måste se hur skoj ut som helst! :-D
Såg förresten en barnsked här i en affär som verkade gjord för att mata ovilliga barn med. Den hade flygplansvingar och flygplansstjärt så att man skulle kunna "flyga" in maten i munnen på barnet. Inte för att jag vet om det hjälper, men kasnke kan en sådan lek också göra att det går ner lite mer mat??
Misströsta ej, min mor har berättat att jag sprejade tapeterna med barnmat, medan jag älskar all mat i dag!
Förresten Östermalmstanten, jag har glömt att tala om för dig att jag har haft en EXAKT likadan frisyr som spanieln som du har haft med på sidan för några dagar sedan! :-D
Page - det är mycket möjligt detta med frisyren, men du har aldrig haft cockerspanielmentaliteten :-)
Skicka en kommentar