Min bror är två år äldre än jag, har alltid varit en sportkille (medan jag är tjejen som satt inne med ritblock och böcker). Han är snäll och sjysst och alltid på språng. Jag har aldrig liksom fått audiens hos honom - tid att umgås, komma inpå livet.Nu, sen sommaren, bor han två trappor upp i vårt hus och vi ses plötsligt hela tiden. Speciellt på fredagar för då är han ledig. Idag har vi fikat hos honom (han dricker inte kaffe men är barnsligt förtjust i att göra kaffe åt andra i sin superduperkaffemaskin) och sedan gick vi och fyndade på BOSS' utförsäljning tvärsöver parken. En ny shoppingkompis - lite oväntat.
Även Livia är förtjust. Hon kan inte se sig mätt på vare sig honom eller hans högst intressanta hund, Mira. Min bror är nämligen något av en barnmagnet - alla småttingar älskar honom. Och hunden ... för vissa räcker det att vara hårig, vänligt ordlös och gå på fyra ben för att göra succé hos Lyckokycklingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar