I de rostfria vitvarornas vidunderliga labyrint

Tjaba tjena. Tillbaks från sportlovet, härligt osportad och grundligt i avsaknad av skidträning. Jag och Livia hade det mysigt i stugan på hennes nyköpta lammfäll istället (vi lydde dig, Karin!).

Nu är det köksrenovering som hägrar. Eller hotar kanske man ska säga. Jag blir till att börja med nervös av tanken på att vara utan kök i de två till fyrtiofyra veckor som en köksrenovering kan ta … Men vi måste. Matlagning är ett av våra stora intressen, så då vill man ju ha det fint och praktiskt ordnat.

Men det är inte lätt. Man tar mått på köket och åker till den inbokade köksplaneraren som ritar in måtten i sitt köksplanerarprogram. Sen öppnas portarna till valmöjligheternas helvete … Vilka luckor och framförallt vilka handtag? Ska det vara bänkskiva av sten, trä eller rostfritt? Eller kanske härdat glas (man är INTE tacksam när de hitta på FLER material!)? Kakel? Och hur svårt kan det vara att välja den förbaskade vattenkranen … Och sen har vi maskinparken: Integrerad eller ej? Pyrolysugn? Extrabred häll? Planmonterad? Induktion! Tystgående diskmaskin, ja ja, men med bestickkorg eller bestickbricka? Ett beslut följs av en mängd nya valmöjlighter och begränsningar … Det blir kul med ett nytt kök. Men när det är klart ska jag ta beslutssemester, länge. Friheten att välja är faktiskt inte bara positiv.

Ibland fantiserar jag om gänget från Extreme Home Makeover. Tänk om de kunde komma galopperande en morgon – sådär hysteriskt energiska som bara de kan vara. Tänk om de bara kunde blåsa ut vårt fula åttiotalskök med löshurtssystem och på en vecka bygga ett nytt. Utan att jag behövde välja en grej. Det känns som om jag skulle kunna svälja de flesta av deras bombastiska och formsågade inredningslösningar i utbyte mot lite beslutsvila. Eller?

Och sen mina kära vänner – sen är det dags att renovera badrummet …