Hoppla!

Barnvagnsdesignen utvecklar sig i rasande fart numera (när fler och fler män är hemma med barnen lite längre ...?) Kolla in: Wiegen-vagnen. Cool som få. Vår Teutonia Fun känns supertöntig i jämförelse. Fast från den kan Livia i alla fall se ut ... Ja, titta och tyck själva!

Sommarböcker på vänt

De ligger i en hög i bokhyllan och väntar på mig. I avvaktan på pappaledighetens frihetsyra och sommarens lata dagar. Den där lilla bokhögen gör mig alldeles lycklig när jag går förbi. Den lockar och pockar.

En har jag tjuvstartat med:
Bokcirkelns bekännelser av Elizabeth Noble
Larvig titel på en bra bok, med personer man verkligen bryr sig om. Bokcirklar, mammagrupper, syjuntor ... ni/vi är bäst!

De övriga i högen:
En helt annan historia av Håkan Nesser
Är det någon där? av Marian Keyes
Förändringens vindar av Douglas Kennedy
Förnuft och dårskap av Victoria Clayton

Som ni kanske ser satsar jag på lättläst. Trots allt har jag ju en liten toddler att bry mig om. Den sista boken på listan är av en författare som jag upptäckt alldeles själv ... typ. Har läst två av henne tidigare på svenska, och håller på med en på engelska: Dans med förhinder, Den försvunna bruden och Moonshine. Svåra att få tag på dock. Man får leta lite - ibland på Bokbörsen. Victoria Claytons hjältinnor är oftast upproriska vurpingar med coola jobb som hamnar i märkliga engelska slottsmiljöer med en massa bisarra bihandlingar och bipersoner. J gillar dem också - han är väldigt manlig, så det är inte någon fjantig chick-lit. Däremot bör man nog gilla Det Engelska.

Har ni några boktips så fyller jag gärna på min hög!
Nu har jag nämligen råd - eftersom jag INTE fick köpa det vackra armbandet på Bukowskis igår. Det var någon som langade upp 35.000 och bräckte mig rejält.

Ratatouille, mon amour!

Så sitter jag där igen - med en konservburk och några skivor bröd. Det är faktiskt exakt 20 år sedan sist. Jag och M tågluffade och efter några nätter på olika franska, svettiga, stökiga och stökiga vandrarhem insåg vi att något måste göras. Vi gjorde en liten, men avgörande, rockad i resbudgeten - la i princip alla pengar på boendet och resten på maten. Följaktligen bodde vi på bra hotell och åt ... ratatouille på burk.

Det konstiga är att jag tyckte det var gott hela tiden. Och är det fortfarande. Stora chunkiga grönsaksbitar i pikant kryddad tomatsås. Funkar utmärkt att äta kallt. Superpraktiskt för mig som inte har något kök (och aldrig kommer få, känns det som) - och en otålig unge som inte alltid tillåter excesser som att mamma ska hinna värma micromat.

Så där sitter jag igen, med min madeleinekaka - ratatouillen; minns vår trevande tågluff, flirtförsöken från fransmännen, flykten (undan flirtandet) till Schweiz, lååånga promenader från tågstationer i Tyskland. Ett junicoolt Europa. Solen på min hud (det gick åt en hel tub Estée Lauder Eight Hour Cream efter en dag på stranden i Antibes). Frihet - för allra första gången.

Vad världen kändes stor då.

------------------------------------------------------------------------------

Och om mitt pinsamt översaftiga förhandsbud på ett armband på Bukowskis går igenom (det får jag veta under dagen) så kan det bli så att jag TVINGAS äta bara ratatouille ett bra tag framöver. Utan bröd. Och det kommer inte kännas fullt lika romantiskt, det kan jag lova. :-)

För framtiden

Jag måste bara visa upp glada Livia i sin dopklänning ... Häromdagen riggade jag upp henne i den och tog några fejkade dopbilder - eftersom vi inte riktigt hann med det på dopdagen. Men just det kommer ingen minnas om hundra år. Då kommer hennes barnbarnsbarn titta på bilderna och imponeras av att vi lyckades fotografera henne också den dagen ...

Övergödning?

Kan bebisar äta för mycket? Har inte en aning. Jag ger Livia mat på någorlunda bestämda tider och matar henne tills hon inte gnäller längre. En genomsnittlig dag får hon i sig:

• En amningsslurk på morgonkvisten
• Gröt till frukost
• Fruktbägare till mellanmål
• En stor burk 6-månadersmat till lunch
• Fruktbägare, banan, eller amningsslurk till mellanmål
• En stor burk 6-månadersmat till middag
• Gröt som godnatt-mat

Det blir ungefärligt räknat kanske 800g mat - en tiondel av hennes kroppsvikt. Som om jag skulle sätta i mig 7 kilo mat om dagen.

Egentligen borde jag ringa till BVC och fråga om det kan vara normalt. Om jag hann för allt matande ....

Halvårsdagen

... firades med promenad, lunch samt puréparty med Signe och hennes mamma. Plus en träningssession av tjejernas nyss utvecklade sport "Synchronized Screaming". Virvelvinden trodde att de blev rädda för honom, men de blev nog mest skrämda av varandras höga ljud.

(Men räddast blev nog kökshantverkaren. Åh, nej - låt honom inte försvinna nu när han äntligen visat sig denna vecka!)

Livia 6 månader: 69,2 cm. 8 220 g (vid invägning förra veckan). Pigg och glad i sina bästa stunder. Härligt tjocka lår och ett vinnande leende. God aptit på det mesta utom dillkött och päronpuré. Älskar: Virvelvindens vidunderliga virvlar.

Den smala vägen

Min gode vän A skickade mig häromdagen tips på hur man kommer iform inför sommaren ...:

Glöm GI-metoden, nu gäller SB-Metoden (SmåBarnsmetoden). Har du provat alla metoder utan resultat läs nedan.100% säker metod för att komma i form till sommaren.

Det har sedan länge varit känt att tvååringar i allmänhet är slanka. I ett samarbete mellan barnläkare, röntgensköterskor, näringsterapeuter och utmattade föräldrar har därför denna nya diet tagits fram:

Frukost:
Ett kokt ägg, en skiva rostbröd med aprikosmarmelad. Ät två små bitar av ägget och bred ut resten på golvet. Ta en bit av rostbrödet och smörj sedan in ansiktet och kläderna med marmeladen.

Lunch:
Fyra färgkritor (valfri färg), en näve krossade potatischips och ett glas mjölk (tre klunkar, häll resten på golvet)

Middag:
Ett kex, två mynt. Skräp från under soffan.

Kvällsmål:
Rosta en skiva rostbröd och kasta den på köksgolvet. Till det fyra klunkar av kvällsbadvattnet.

Det är bra att göra dieten effektivare med lämplig motion. Här är några exempel:

• Vrid och slingra dig på golvet i en stormarknad, stärk samtidigt dina stämband genom att vråla högt. Gör kraftigt motstånd när mannen från Securitas släpar ut dig ur butiken.
  
• Spring överallt, hoppa emellanåt. Ramla regelbundet, att kravla sig upp stärker musklerna på ett mångsidigt sätt. Kom ihåg stämbanden: skrik medan du springer.
  
• Be om en sparringpartner vid påklädning. Gör med alla krafter motstånd mot att bli påklädd. Nöj dig inte med de första kläderna, kräv att få byta dem åtminstone tre gånger.

----------------------------------------------------------------------------------

På köksfronten: Har inte begripit än huruvida jag kommer bli fetare eller smalare av köksrenoveringen. Visserligen mular vi i oss alltför många pizzor - men samtidigt småäter jag inte som förr.

Förövrigt har jag insett att vår byggare använder den lite mer intuitiva arbetsmetoden "Rebuilding by keeping away". Hade jag vetat det innan hade jag ju kunnat bygga om köket själv ...

Dop ombord

Jag berättade det inte för prästen i lördags - men jag är inte jättereligiös. Jag ville döpa Livia kyrkligt för att det är en trevlig tradition, och för att vara på den säkra sidan ... om det nu ändå skulle ligga och lura någon gubben Gud där uppe bakom någon molntuss.

Trots det försiktiga tvivlandet så var det inte utan att det kändes lite extra fint på dopet i lördags. Lite heligt, liksom. Ens egen lillebebis i fina, ärvda dopklänningen - i J:s famn, familj och de allra närmsta runtomkring. Och så en gullig präst som sa allt så där lagom högtidligt. På finlandsvenska. Vid det fina och fiffiga lilla mobila altaret som snickaren på Stockholmsbriggen hade ordnat till oss. För Livia var den allra första att döpas ombord på skeppet (och hennes morfar var en av initiativtagarna till skeppsbygget så det passade ju ganska bra).

Hemma står nu vackra blommor och fina presenter och väntar på att placeras på rätt plats i Livias rum. Men dopdagens största gåva var faktiskt - med risk för att låta Oprahblödig - att alla kom och firade Livia tillsammans med oss. På Stockholmsbriggen.

Hennes namn är nu Livia Eva Ingrid (Eva efter farmor och Ingrid efter några i min släkt, t ex mormors farmor. Och Livia bara för att det var fint).

Och förresten: Cateringen - god mat, men de glömde att leverera dukarna som vi hade beställt ...

En bra dag

Jippie - nu är jag förkyld också! Till råga på allt. Men idag spelar det ingen roll. För idag har jag bestämt mig för att det är en bra dag. Har inlett med en timmas paus från bebislivet genom att gå på fotvård. 45 minuters härlighet för fötterna och tillika 45 minuters ohämmat gottande i HÄNT Extra. Utan avbrott.

För någon månad sedan fick jag en så strålande idé. Kom att tänka på en babyprodukt av bokkaraktär som ännu inte sett dagens ljus. Och idag ska jag och Livia träffa en förläggare och prata om just detta. Vi får se vad det resulterar i. Kanske något som ni snart kan köpa i en affär nära er. Eller inte. Men vi kommer i alla fall ha en trevlig lunchstund med S, förläggaren som jag känner från förr.

Idag är himlen faktiskt blå. Det kan till och med jag se med mina sömngrusiga ögon.

:-)

Himmel och helvete - och uppstyrningen däremellan

Just nu går hela min tillvaro på knapp styrfart. Segt som sirap. Sömnbristen - som beror av lika delar Livia och Det Ryggonda - tar knäcken på mig. För varje dag blir jag tröttare och tröttare. En allt rugguggligare varelse stirrar mot mig i spegeln varje morgon. Men eftersom det är vår så ska man vara ute i solen och njuuta av årstiden och kvittra "Åh, ja det är så kul att vara hemma med bebis" (Torka snor, torka matkladd, torka kräk, torka bajs - verkligen en höjdare!)

Så är det vissa dagar. Sen så finns de där stunderna när man glömmer bort och när allt bara är kul. När jag och mammorna hittade det coola fikastället på Djurgården till exempel - med solvarmt trädäck, god latte och vajande palmer(!) i blickfånget. Och diskret personal. Så diskret att det var svårt att få beställa till en början, men när vi väl fått den dyra latten så höll de sig stilenligt undan.

Förövrigt handlar mitt sömniga liv mycket om att hålla reda på Personalen. Köket är fortfarande ett katastrofområde. Hantverkarna springer i dörren i en strid ström. Eller inte alls. Och när de är där ska de styras upp - så att de inte håller på med sina Hantverkartricks (= bestämmer själva). Och sen så är det cateringen till dopet på lördag. Där har jag av ren tids- & orkbrist tvingats ge Personalen ganska lösa tyglar. Vi får se hur det går.

När väl dopet är överstökat, köket klart och Livias pappa pappaledig (snart!) så står portarna till himmelriket på glänt igen. Om jag bara finge sova.