Transan är här

Nu är vårt hem redo för julen. Den genommysige och oförskräckte transan herr Granlund har flyttat in. Med sin stickiga skäggstubb och sina glittrande bijouterier, omisskännligt härliga doft och rejäl stålhätta på skon har han kommit för att hjälpa oss att fira jul på rätt sätt. Han stannar till i januari, då han vinkar adjö efter väl förrättat värv.

Livia är betagen. Men lite blyg såhär i början. Med lysande ögon kryper hon närmare för var timme som går. Herr Granlund får nog hålla hårt i sina smycken såsmåningom. Som tur är sitter hans glammiga guldtomteluva för högt för att nås av klåfingrarna.

Vi hoppas han kommer trivas hos oss i år, herr Granlund. Det har varit lite si och så med det genom åren. En gång när jag var liten stannade han ända till i maj. Ingen hade hjärta att slänga ut honom, eftersom han frodades i vårt sällskap och nästan slog rot. Måttet var dock rågat, tyckte både herr Granlund och vi, när han fick på sig påskkostymen. Han gillar inte kycklingar och påskrosetter - och gult var definitivt inte hans färg, meddelade han oss innan han drog. Numera har han vett att tacka för sig efter någon månad. Han har väl annat att göra än att stå hemma hos oss i ett hörn och vara snygg.