Dagens sanning

"Om du tror att du kan, eller att du inte kan - så har du rätt."

Jahapp. Mer än så behöver jag inte veta just nu.

Fortfarande chans att tävla! Fantastiskt 1:a-pris att hämta!

Hjälp en tvehågsen Östermalmstant i hennes sökande efter en karriär (?) - klicka här.

ARG!

En jävla skitdag. Visste man från början när Livia valde att gå upp 05.30. Visste man också när man tittade ut och såg det vassa, kalla snögloppet utanför fönstret. Visste man framförallt när jag fick ett slingrande mail från idioten som vägrar betala fakturan för ett stort jobb jag har gjort. Jag som är så snäll - men nu är snart inkassogränsen nådd för hans del. Igår var jag och lämnade nio provrör med blod på Sophiahemmet - och nyss ringde de och sa att de hade glömt ett. Så nu måste jag dit igen. Ytterligare en timma försvann från det som ska föreställa min första arbetsdag. Idag får det bli jobb med att anordna en gårdsloppis till förmån för Virvelvindens klassresa. Herregud, både hemmafru och välgörenhetsarbete. Min mamma skulle nita mig om hon levde.

Imorgon är en annan dag (tack Christer Björkman). Förmodligen en bättre.

Ja - vad ska jag jobba med? Stor tävling utlyses!

Jag har fått frågan av många vänner och bekanta på sistone när jag pratat om Livias inskolning på dagis ... Vad ska jag jobba med? Saken är den att det jag gjorde innan Livia kom kan jag inte gå tillbaka till, eftersom webbyrån jag satt på nu diskret har plockat ner skylten (och envisas med att negligera mina fakturor - j-vla nötter!).

Kvarstår alternativen:

• Ha kontor hemma och bli väldigt aktiv i uppsökandet av nya kunder (copy, bildhantering, foto). Lära mig att fakturera i tid.
• Satsa ett halvår på mina egna projekt: Boken, måleri (som jag har vissa beställningar på). Om det går bra får jag fortsätta.
• Söka ett riktigt jobb på en normal arbetsplats.

Själv vacklar jag hit och dit varje timma. Men jag tror att det är avgörande för min framgång att jag väljer ETT alternativ.

Jag har tyvärr velandet i blodet. Min pappa var först playboy, sedan konstnär, sedan sjökapten ... Vid sextio års ålder deklarerade han glatt att han ännu inte bestämt sig vad han skulle bli. Sedan drunknade han.

Kära läsare - kan ni hjälpa mig att bestämma mig? Den som kommer med ett sådant förslag/motivering att jag känner mig klokare belönas med en god lunch!

Majs från himlen

På onsdag börjar jag jobba. Idag blogg-fikar-radiolyssnar-småpysslar jag. Och delar med mig av helgens STOOORA gastronomiska upplevelse:

2 burkar majs hälls i en het stekpanna. Låt vätskan koka in helt. Tillsätt en rejäl klick smör och rosta majskornen tills de har fin färg. Tillsätt en röd (urkärnad och finhackad) chili och slå på 2 dl grädde. Låt grädden koka in nästan helt. Hacka färsk koriander och tillsätt före servering. Smaka av med salt och peppar.

Galet gott till min J:s & Fontäns U:s chiligryta med svart bönsalsa. Se SvD:s Min Helg-bilaga i fredags.

I sockerchockens efterdyningar

Så var ännu ett kalas avklarat. Barnen verkade glada och nöjda - och höga som hus av socker när de studsade hem igår vid halv nio-tiden. Festprogrammet:

• Ankomst. Mingel med läsk och godisbuffé.
• Uppdelning i grupper. Lek på olika stationer: Playstation Bilrace-spel, Playstation Dansmatta, armbrytning, charadpåhitt (tema. aprilskämt). Godisätande.
• Apelsinleken: Två led där den längst fram får en apelsin under hakan som sedan skall transporteras hela ledet ner - hakledes. Mycket fnissig kroppskontakt mellan 10-åringarna ... (och OBS! Ingen behövde ÄTA apelsiner denna förtrollade afton. Vekligen inte!)
• Charaduppvisning. Godisätande.
• Kokosbollsätartävling. 1:a pris: godis.
• Plundring av godisbuffén ("ni får ta så mycket som ni kan få ner i fickorna").
• Utdelning av avskedspresent (avhuggna fingrar, lösnäsor, vattensprutande kameror etc).
  

Intressant och roligt att se att tjejerna var minst lika bra som killarna på armbrytning att alla älskade både dansmattan och bilkörande. Att det var en annars väldigt pimpinett tjej som totalt släppte hämningarna och helt kletig korades till vinnare av kokosbollsätartävlingen. Att fem bärkassar godis länsades till sista konfektbiten på två timmar. Att jag INTE ÅT EN ENDA GODISBIT. En karaktärsstyrka jag inte trodde jag hade.


Det är ändå rätt kul att vara klassförälder. Vi har samlat ihop en massa pengar som vi nu bränner på roliga aktiviteter till barnen. Det är klart att man skulle kunna hålla en lägre, mer politiskt korrekt profil - men i år är det vi som bestämmer och då blir det godis-vulgo-bombast-stilen. Nästa år kan ju några andra göra det de tycker är lämpligt, t ex växtfärgning av hemtovade strumpor för försäljning till förmån för Norrbottens blinda möss. Eller något.

Jag saknar er!

Vet inte om ni saknar nya inlägg från mig, men jag saknar dem i alla fall - och er, min kära läsare! Jag håller på att skola in Lyckokycklingen på dagis och övriga tiden låter hon mig inte sitta själv vid datorn en sekund. Just nu sover hon. Så jag har stressbetalat räkningar och ska snart springa ut och leta upp/köpa 21 roliga och skämtsamma presenter i 30-kronorsklassen - sedan hem igen och slå in dem (vi klassföräldrar ordnar Första april-fest för Virvelvindens klass i morgon).

Om 10 dagar ungefär bör kycklingen ha rättat sig i dagisledet och jag skall då tillbringa mina dagar som följer:
- förmiddag: i arbetsrummet: antingen vid staffliet eller vid skrivbordet: bloggandes eller skrivandes på Boken.
- luncher: roliga barnfria luncher med spännande vänner. Anmäl gärna intresse i kommentarsfältet
- eftermiddagar: varannan dag svettandes på Sturebadet, varannan i arbetsrummet.

Ses snart! Vårsolskram!

Påsksorger

Helt i linje med att man som kristnad (=döpt, inget annat) ska deppa sig igenom påsken lider jag i fulla drag.

#1: Idag var det goodbajs med mammagruppen. Buhu! Det känns som att sluta ett jobb och vinka av arbetskamrater med vilka man trivdes väldigt bra att gnagas mot i vardagen. Jag måste träffa dem snart igen! Men det blir ju inte samma sak. Sorgpoäng: Uppåt miljonen.

#2 (av mindre dignitet, men ändå): Jag har inte orkat/itts/hunnit påskpynta. Bad housewife!!! Nästa år ska jag ta igen det, jag lovar! Mitt hem ska explodera i gult, harar och äggformationer. Tills vidare får ni njuta här. Martha Stewart-poäng: - 25

-----------------------------------------------------------------------------


En allvarligt menad fråga: VARFÖR ända in i vällingträsket tinar frysta saker snabbare när de läggs (i plastpåse) i en skål med (kallt) vatten? Till skillnad från om de bara ligger på köksbänken, alltså. It's magic!? Allra helst om bunken står i diskhon under rinnande (kallvatten)kran ...

Livet tickar på - lyssna ...

Senaste veckan har ägnats åt nogsamt ömkande och pysslande med förkyld Lyckokyckling samt sedan mycket öppna-förskolan-besök med tillfrisknad liten näbbgroda. Idag är vi hemma och bara vilar.

Nästa vecka är sista veckan med mammagruppen, sedan börjar Livia, Nisse med pussen och the A&A Twins på dagis och Bummelis mamma börjar jobba ... En era är förbi. Visst ska vi försöka ses, men det kommer inte bli som det har varit, och det är ju alltid lite sorgligt.

Igår satt tre mammor uppkrupna på höga stolar på lunchhaket, med utsikt över barnen som snusade i vagnarna utanför fönstret. Vi kom att prata om livsöden. Någons faster som fick ett barn utan att vara gift - och adopterade bort det till barnets far och hans storsinta fästmö (!). Någons farmor som hade sin livskamrat inte i sin hela tiden närvarande man, utan i sin älskare - i 35 år. En skamlig släkthistoria om en förskjuten fosterdotter som kom att leva sitt liv som prostituerad. Det finns så många livsöden som snurrat, och såna som tickar alltjämt runtomkring oss; bara man upplåter sitt öra till den som vill berätta. Ni som har farmödrar, mormödrar, mammor - fråga ut dem (medan tid är). För det är oftast kvinnorna som för sådant här vidare, har jag märkt. Det är vi som är nyfikna, kanske öppnar ett samtal för ett förtroende ... Vi som lyssnar. Och vi som minns. Varje samtal kan vara lika fängslande som en spännande roman - jag lovar!

Hembestyr samt recept, del 2

Långa vackra mattan har kommit. Jag älskar den trots dess små skavanker. Det känns som om den alltid legat där i vår hall och makligt sträckt på sig. Ikväll ska jag på smartast möjliga sätt presentera den och J för varandra och hoppas att det klickar. Sedan får den åka en sväng till mattdoktorn.

Fast jag känner att jag skulle vilja veta mer om långa vackra. Det enda jag vet är att den är semiantik. Jag vet inte ens ursprungsland. Eller nåt. Kanske mattdoktorn vet.


Dagens husmorstips: När ni tillreder köttfärssås (givetvis med en skvätt rödvin) - kom i håg att pudra över en aning kanel. Det förstärker köttsmaken, gör såsen mustigare och tar fram sötman hos tomaterna. (Men ta inte för mycket - det är inte äppelkaka vi lagar här ...) *

*) Detta tips har jag fått av en av mina allra husligaste väninnor, som också råkar vara man.

Recept, del 1 - eller 'Alltid retar det M.EHR'

Denna blogg verkar - som av en demonisk inre kraft och på eget initiativ - ha blivit något av en hemmafrublogg. Men det är ju faktiskt det jag är just nu. Hemmafru. Sedan får "Anonym/M.EHR" vara hur retfull som helst. Han får förmodligen dåndimpen nu.

Nu ska jag slå ett slag för jordärtskockan. Denna gudomligt goda lilla knöl. Till fantastiskt pris på Ica Esplanad denna vecka. Jag gjorde en soppa på 75% jordärtskocka och 25% potatis, olivoljefräst lök och vitlök i botten av grytan först - sedan i med skivade knölarna. Vatten så att det blir lite soppigt (men inte för mycket). Hönsbuljongtärning(ar). Koka 20 minuter. Ta bort lite spad (spara). Mixa soppan. Liten slurk matlagningsgrädde. Lite spad i. Lite salt + peppar. En smutt äppelciderbalsamvinäger. En aning chilipulver (denna gång).Vispa upp.

Till detta halverade, lite grövre, baguetter, lätt urgröpta. Beläggs med en sträng olivolja och frästa kantareller med hackad vitlök, hackat brödinkråm, mycket grovriven parmesan. Skjuts in i ugnen i 8 minuter (230 grader).

Måste komma ihåg: Rivet citronskal hade nog varit en hit i soppan, eller lite sherry.

Sliten skönhet

Det blev nagelgnag av en annan sort. Innan auktionen drog igång upptäckte jag på bilderna på nätet att långa fina hallmattan var rätt sliten ... Och budet var redan lagt. Så jag hoppades i det längsta att någon annan skulle bjuda över mina tre lakan. Men nä.

Så nu är vi med defekt hallmatta. Men vacker. På grund av min impulsiva och småpuckade shoppingiver. Och J:s frånvaro. På fredag blir det lilla långa vackra miffot hemburet av föredömlig budfirma och jag får beskåda skadorna i lugn och ro.

Detta har jag grämt mig över ett tag. Men nu kommit till den insikten att väldigt få saker i denna värld är perfekta. Din partner, till exempel, var nog både lite sliten och skadad och märkt av tidigare relationer och upplevelser. Av vilken sort de nu än var. Ändå tog du honom till dig. Om någon bländar dig med sin inre skönhet - nobbar du honom då på grund av ett ärr över kinden eller ett finger för lite?

Jag tror att jag kommer älska min matta. Och man kan ju oftast laga det värsta. Precis som med människor.

Första, andra ... vår?

Nu är det dags igen. Jag - och denna gång Virvelvinden - drog till Stadsauktioner och la fulbud på några i varierande grad åtrådda pjäser. I denna sekund avgörs det om vi "får" en hallmatta jag kärade ner mig i. Virvelvindens tavlor gick för 5 gånger utrop så dem blev vi utan. Det är lite av gambling det här. Väldigt beroendeframkallande.

Nagelgnag!

Fake it 'til you make it

En dröm om lycka - om än ytlig - är att ständigt ha fräscha snittblommor i alla rum hemma. Det är inte möjligt. Om man lever i ett land där 10 rosor med självaktning kostar en tvåhundring och om man dessutom har fler än några få rum så kan man snabbt räkna ut att man skulle behöva ett extrajobb för att förse våningen med blomster. Och då hinner man ju inte springa på torget och välja blommor i alla fall. Så i väntan på att bli miljonärligare så ...

Jag har funderat på att skaffa dem i många år men blivit nedröstad av min närmaste omgivning. Men plötsligt finns de överallt - i inredningsreportage och chica affärer. Och nu ska jag fanimig kliva iväg och köpa några olika varianter av ... fuskblommor. Jag har fått ett väldigt listigt tips av inredningstanten vi hade hemma för en liten overksam evighet sedan: Stick ner riktiga blommor bland de fejkade - då doftar det lite grann, och ingen tänker ens på att kolla om det är äkta vara.

Och då kan jag på ett osökt sätt även lista ut vilka som smygläser min blogg. Nämligen de som kommer smyga fram till vaserna och kika ... Touché!

Tidsbesparing är livsvinst

Man kan göra annat med sitt dyrbara liv än att jaga runt i butikerna efter bodies i storlek 86 och större. Och man kan göra annat än att släpa hem tvättmedel från affären.

Smartaste tipsen från mig i detta ämne:

Pippilotta. Bodies i storlekar ända upp till 104 om någon skulle behöva. Vissa modeller 5 st för 99.-. Svårslaget. Dessutom en salig och rolig blandning av lågpris och coola designade barnkläder. Köpte också snyggaste gummistövlarna och märkislappar inför dagisstarten.

Nya världsförändrande produkter. Mojänger som joniserar vattnet vilket gör att tvättmedel inte behövs! Samt taggbollar till torktumlaren som kortar torktiden (och därmed minskar elåtgången). Från smartasaker.se.

Istället för att leta storbodies och bära tvättmedel kan man ägna sig åt att baka vackra muffins med hjälp av bakformar från formodesign.com. Och njuta av den tiden vi har här.

Till exempel.

Every day is a good shoe day

Fråga Livia. Igår lärde hon sig gå i skor. Hittills har det varit barfota-strumplästen-mockasinerna som gällt. Men igår var det dags att börja förbereda henne inför dagislivet. Bland annat. Det tog 20 sekunder av gåvägran med pjucken på. Sen var det full fart i livet igen. Klamp klamp klamp. Sedan ut i tamburen. Man måste ju BYTA skor. OFTA. Från vinterkängorna, till de rosa vårskorna i mocka, till finskorna i broderat siden, till fleecetofflorna. Sedan var vi tvungna att gå och köpa flera. Ett par gummistövlar och ett par sommarskor. (Och ett par Sorelkängor på rea, till mamma, slank ner i påsen också. För en eventuell framtida vargavinter.)

Jag har skapat ett litet Imelda Marcos-monster. Så snabbt gick det.

Tjenare Bojan!

Tjenaretjenare, svarar Bojan då. Bojan är min allra senaste bekantskap. Hon är en kortväxt och klämmig pensionär från Gärdet ("Eller Nya Östermalm. Lite fräschare än de där gamla stenålderskvarteren"). Alltid med en gyllenbeige keps på huvudet. Gärna skjutandes en varuvagn framför sig, glatt hejande på alla hon möter. Sådär speciellt energirik att man känner sig halvdöd i jämförelse. Bojan äter gärna delikatesser såsom dyr ost och pilgrimsmusslor ("goda fiskbullar, det här!"). Och hemma i lägenheten dansar hon gärna till MTV. Annars hänger hon mycket i Fältöversten, om inte annat för att kolla in folklivet. Och hälsa på folk hon ännu inte känner. Tjenaretjenare!

Omar är här!

Vår orientaliska lilla stora älskling bars precis innanför dörren av två raska herrar från budfirman. Se nedan hur Livia kärvänligt tog emot sin nye vän:

Plåster på Stålkvinnan

Livet är inte så himla klämkäckt jämt. Men musik, liksom en bra bok, kan gärna få lägga sig som sval, skön bomull kring det som för stunden känns sargat.

Idag lyssnar jag på denna låt. Mycket.

--------------------------------------------------------

Och till er som kanske tänkte fynda på Stadsauktioner snart och är likadana rookies som jag och J: Hetsa inte upp er över hemtransporten av föremålen i förväg. Invänta bara bekräftelsemailet från auktionsfirman. De samarbetar med Stadsbudsbolaget som tryggt lugnade mig i telefon och lovade att ömt och varsamt bära hem vår lilla stora matta imorgon förmiddag. Billigare än Lillebil. Snällare telefontant än nästan överallt annars.

Vi vann!

Long time, no blogging. Jag och J gjorde vår gemensamma auktionsdebut i helgen. Visningsrundan på Auktionsverkets Stadsauktioner kändes som lilla julafton och listan att lämna in blev längre och längre ... Vi la genomgående utgångsbudet på allt - och hut går tydligen hem:

Nu är vi plötsligt med matsalsmatta! En orientalisk parvel på 411x295 cm väntar ivrigt på sitt nya hem. Vi måste bara komma på ett sätt att få hem honom. Han väger nog sina modiga kilo. Vågar inte ens tänka på hur många.

Någon som är utrustad med gigantisk bil och/eller vrålstark man?