I sockerchockens efterdyningar

Så var ännu ett kalas avklarat. Barnen verkade glada och nöjda - och höga som hus av socker när de studsade hem igår vid halv nio-tiden. Festprogrammet:

• Ankomst. Mingel med läsk och godisbuffé.
• Uppdelning i grupper. Lek på olika stationer: Playstation Bilrace-spel, Playstation Dansmatta, armbrytning, charadpåhitt (tema. aprilskämt). Godisätande.
• Apelsinleken: Två led där den längst fram får en apelsin under hakan som sedan skall transporteras hela ledet ner - hakledes. Mycket fnissig kroppskontakt mellan 10-åringarna ... (och OBS! Ingen behövde ÄTA apelsiner denna förtrollade afton. Vekligen inte!)
• Charaduppvisning. Godisätande.
• Kokosbollsätartävling. 1:a pris: godis.
• Plundring av godisbuffén ("ni får ta så mycket som ni kan få ner i fickorna").
• Utdelning av avskedspresent (avhuggna fingrar, lösnäsor, vattensprutande kameror etc).
  

Intressant och roligt att se att tjejerna var minst lika bra som killarna på armbrytning att alla älskade både dansmattan och bilkörande. Att det var en annars väldigt pimpinett tjej som totalt släppte hämningarna och helt kletig korades till vinnare av kokosbollsätartävlingen. Att fem bärkassar godis länsades till sista konfektbiten på två timmar. Att jag INTE ÅT EN ENDA GODISBIT. En karaktärsstyrka jag inte trodde jag hade.


Det är ändå rätt kul att vara klassförälder. Vi har samlat ihop en massa pengar som vi nu bränner på roliga aktiviteter till barnen. Det är klart att man skulle kunna hålla en lägre, mer politiskt korrekt profil - men i år är det vi som bestämmer och då blir det godis-vulgo-bombast-stilen. Nästa år kan ju några andra göra det de tycker är lämpligt, t ex växtfärgning av hemtovade strumpor för försäljning till förmån för Norrbottens blinda möss. Eller något.